YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
om
"Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En ram för främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet"
(KOM(2002) 364 slutlig) Föredragande: Mario Sepi

Den 5 juli 2002 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - En ram för främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 februari 2003 Föredragande var Mario Sepi.

Vid sin 397:e plenarsession den 26 februari 2003 antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 98 röster för, 5 röster emot och 6 nedlagda röster.

1.1 Frågan om arbetstagares möjligheter att ta del av företagets vinster och resultat har varit föremål för åtskilliga initiativ på gemenskapsnivå, i syfte att stödja och främja de nationella regeringarnas och arbetsmarknadsparternas insatser för att skapa lämpliga former för spridningen av sådana system. Bland dessa vill vi särskilt framhålla de insatser som gjorts av Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor, som i hög grad har bidragit till kunskaperna om och fördjupningen av dessa frågor. Europaparlamentet står just nu i begrepp att anta ett betänkande om dessa frågor, som parlamentet och EESK har haft en konstruktiv diskussion om.

1.2 Med det meddelande som är föremål för detta yttrande vill kommissionen på nytt ta upp och stärka gemenskapens initiativ i frågan om arbetstagares möjligheter att ta del av företagets vinster. Bakgrunden är den strategi som fastställdes vid toppmötet i Lissabon i mars 2000 och som syftar till att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och dynamik med utgångspunkt i kunskapsutveckling och förstärkt social sammanhållning.

1.3 Kommittén välkomnar kommissionens meddelande. Vi är övertygade om att ekonomisk delaktighet kan få stor betydelse i den europeiska strategin, och att det behövs en djupgående analys av villkoren för hur man skall kunna tillämpa den i dess olika former. Man bör därvid inte bara beakta möjligheterna, utan även riskerna och svårigheterna.

2.1 I kommissionens meddelande presenteras ett förslag till åtgärdsram på gemenskapsnivå som syftar till att stödja en bredare spridning av ekonomisk delaktighet. Principen är att så många kategorier arbetstagare som möjligt skall omfattas, både inom det enskilda företaget och inom hela produktionssystemet, genom att arbetsmarknadens parter engagerar sig aktivt.

2.2.1 Fastställa allmänna principer för ekonomisk delaktighet, i syfte att ge gemensamma riktlinjer för medlemsstaternas politik och arbetsmarknadsparternas initiativ.

2.2.2 Kartlägga de största transnationella hindren för att anta initiativ för ekonomisk delaktighet på europeisk eller annan multinationell nivå samt föreslå konkreta åtgärder för att undanröja dessa hinder.

2.2.3 Ta fram instrument för ökad ekonomisk delaktighet och främja utbyte av information och erfarenheter samt forskningsverksamhet på detta område.

2.3 När det gäller de allmänna principerna för ekonomisk delaktighet har kommissionen, på grundval av erfarenheter i de viktigaste länderna samt analyser och reflexioner, fastställt vissa centrala inslag som redovisas nedan och som återspeglar en grundläggande samsyn.

2.3.1 Deltagandet i ekonomiska andelssystem skall vara frivilligt, både för företagen och de enskilda arbetstagarna.

2.3.2 Det ekonomiska andelssystemet skall vara öppet för alla anställda utan någon diskriminering. En viss differentiering av villkoren skall dock kunna förekomma, med hänsyn till de olika personalkategoriernas olika behov och intressen.

2.3.3 De ekonomiska andelssystemen skall präglas av tydlighet och öppenhet både när det gäller deras utformning, som bör innebära att arbetstagarna rådfrågas i tillräckligt hög grad, och när det gäller förvaltningen, genom att man antar förutbestämda beräkningsmetoder för delaktighet i företagets resultat.

2.3.4 De ekonomiska andelssystemen skall utmärkas av regelbundenhet. De bör alltså inte vara några tillfälliga arrangemang, utan så långt som möjligt utgöra ett permanent inslag i relationerna mellan företaget och arbetstagarna.

2.3.5 Riskerna för arbetstagarna skall begränsas, med tanke på att de är mer utsatta för risker än andra investerare.

2.3.6 Inkomster från ekonomiska andelssystem skall inte ersätta utan komplettera lönen.

2.3.7 De ekonomiska andelssystemen skall vara förenliga med rörlighet för arbetstagare, och får därmed inte skapa hinder för eller motverka deras rörlighet och flexibilitet.

2.4 När det gäller problemet med transnationella hinder för ökad spridning av ekonomiska andelssystem i EU, anser kommissionen inte att det är praktiskt möjligt att harmonisera de bestämmelser om ekonomisk delaktighet som skall motverka negativa effekter av olika skatte-, socialförsäkrings- och rättssystem. Den möjliga vägen innebär att man underlättar för företagen att införa ekonomiska andelssystem på EU-nivå, och därmed uppmuntrar medlemsstaterna till samordning, överenskommelser om att följa vissa allmänna principer och ömsesidigt erkännande av de olika ekonomiska andelssystemen. Dessutom anser kommissionen att man bör underöka om det är möjligt att utarbeta ett eller fler europeiska ekonomiska andelssystem som kan anpassas till olika nationella förhållanden.

2.4.1 I detta sammanhang menar kommissionen att ett ökat utbyte av erfarenheter är en bra metod för att övervinna kulturella hinder.

2.4.2 Mot andra typer av hinder är det enligt kommissionens åsikt däremot nödvändigt att vidta särskilda åtgärder. Här framhålls inledningsvis hur viktigt det är att lösa problemet med dubbelbeskattning, antingen genom en tolkning av de gällande OECD-avtalen eller, om detta visar sig vara otillräckligt, genom att dessa avtal kompletteras och anpassas efter EU-ländernas särskilda krav.

2.4.3 Kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp som skall lägga fram särskilda förslag på lösningar för varje typ av transnationella hinder för ekonomisk delaktighet.

2.5 För att de ekonomiska andelssystemen skall få större täckning avser kommissionen att bidra till att skapa gynnsamma villkor genom en rad initiativ med följande målsättningar.

2.5.1 Främja informationsutbyte genom jämförande analyser av nationella strategier och praxis.

2.5.2 Utveckla den sociala dialogen om ekonomisk delaktighet genom att stimulera och främja arbetsmarknadsparternas initiativ.

2.5.3 Undersöka möjligheten att experimentera med former av ekonomisk delaktighet även i små och medelstora företag samt inom den offentliga och den ideella sektorn.

2.5.4 Förbättra informationen med hjälp av forskning och undersökningar, särskilt i form av systematisk insamling av uppgifter om användningen och utbredningen av ekonomiska andelssystem samt djupgående mikroekonomiska analyser av delaktighet inom ramen för företagens och arbetsmarknadsparternas politiska strategier.

2.5.5 Främja uppbyggnaden av nätverk på EU-nivå som gör det möjligt att kontinuerligt genomföra informationsutbyte, analyser och undersökningar.

2.5.6 Kommissionen avser att stödja dessa initiativ även ekonomiskt, genom att använda gemenskapens finansieringskanaler.

3.1 Ekonomiska andelssystem ligger i linje med den senaste utvecklingen av den europeiska ekonomin och kan spela en viktig och värdeskapande roll inom denna ekonomi, genom att öka effektiviteten, flexibiliteten, arbetstagarnas engagemang i företagets målsättningar och en förvaltning som är öppen för en social dialog till gagn för utveckling och stärkande av sammanhållningen.

3.1.1 Olika faktorer som sammanhänger med förändringar i kapitalfördelningsprocesserna och organisationen av produktionsfaktorer har lett till att de mänskliga resurserna blivit allt viktigare, och detta har gynnat olika former av ett allt starkare arbetstagarengagemang i företagen. Samtidigt som de anställdas engagemang har ökat har de fått ta större del i företagets ekonomiska resultat.

3.2 I de flesta av de största EU-länderna har den ekonomiska delaktigheten en tendens att uppträda på individnivå, genom att man utökar den del av lönen som har bonuskaraktär och kan variera, och genom att införa aktieoptioner eller annat aktieinnehav för enskilda anställda eller grupper av anställda (särskilt personer som tillhör de mest kvalificerade kategorierna).

3.3 De former av ekonomisk delaktighet som vänder sig till samtliga anställda eller mycket stora grupper av anställda är däremot, med undantag för löntagarägda aktiebolag, föga utvecklade och skiljer sig åt mellan de olika länderna.

3.3.1 Emellertid är det just dessa allmänna ekonomiska andelssystem som kan ge störst fördelar för företagen i EU, genom att de bidrar till att göra arbetsmarknadsrelationerna mindre konfliktfyllda, i enlighet med det mål som fastställdes vid toppmötet i Lissabon i mars 2000, att göra den europeiska ekonomin till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning"¹.

3.3.2 Ekonomisk delaktighet kan vara ett effektivt sätt att stärka både företagens och de anställdas investeringar i kunskap och professionell kompetens, och på så sätt öka de mänskliga resursernas värde. Man har kunnat påvisa² ett positivt samband mellan former av ekonomisk delaktighet och investeringar i yrkesutbildning. Investeringar i mänskliga resurser som kräver insatser både från företaget och arbetstagarna gynnas av de långvariga relationer och det engagemang i företagets målsättningar som de ekonomiska andelssystemen medför.

3.3.3 Ekonomiska andelssystem främjar även större öppenhet i företagen. Införandet av ekonomiska andelssystem medför att företagen blir "öppnare" i informationshänseende för att kunna kartlägga och bevaka de lönsamhetsindikatorer som den ekonomiska delaktigheten är knuten till. De drivs också att intensifiera och förbättra kommunikationen med sina anställda om strategin och resultaten för att få dem att engagera sig i företagets verksamhet, vilket utgör den ekonomiska delaktighetens huvudmål.

3.3.4 Härav följer att företag som är intresserade av att pröva ekonomisk delaktighet även tenderar att öka sin öppenhet, och särskilt för ännu inte börsnoterade företag kan detta få positiva följder för relationerna med produktmarknaden och i ännu högre grad kapitalmarknaden.

3.3.5 Med tanke på att de ekonomiska andelssystemen kan få en så stor betydelse på de ovannämnda områdena (förstärkning av de mänskliga resurserna och ökad öppenhet och kommunikationsförmåga i företagen) är det lämpligt att främja ökad spridning av dem i EU-ländernas hela ekonomiska system, och att utveckla särskilda former även för de små och medelstora företagen, den offentliga sektorn och den ideella sektorn, som utgör viktiga delar av detta system.

4.1 Utgångspunkten för en EU-strategi för ekonomiska andelssystem är fastställandet av gemensamma principer för dessa system. De allmänna principerna är en avgörande faktor för den ekonomiska delaktigheten i EU och skall garantera förenligheten med de mål som ligger till grund för den EU-politik som fastställdes vid toppmötet i Lissabon, det vill säga ökad konkurrenskraft för europeiska företag, högre kvalitet på arbetet och ökad social sammanhållning.

4.1.1 Principerna bör inte leda till att det uppstår en enda, oflexibel modell för ekonomiska andelssystem, utan tvärtom vara en utgångspunkt för en gemensam process där medlemsstaternas och arbetsmarknadsparternas initiativ under flexibla former kan anpassas efter de olika nationella särdragen och ekonomiska miljöerna.

4.2 De allmänna principer som kommissionen utarbetat tjänar detta syfte väl. Kommittén vill särskilt framhålla hur viktigt det är att de ekonomiska andelssystemen kan garantera principerna om att deltagande skall vara frivilligt både för företag och enskilda arbetstagare, att arbetstagare inte får diskrimineras, att de ekonomiska andelssystemen skall präglas av tydlighet och öppenhet, med ett så omfattande samråd med arbetstagarna som möjligt, och att de inte skall vara tillfälliga. De får inte heller ersätta ordinarie lön. Därmed skulle alltför stort risktagande inom de ekonomiska andelssystemen undvikas.

4.3 En annan viktig princip som förtjänar att behandlas mer ingående är den som säger att ekonomisk delaktighet inte får hindra arbetstagarnas rörlighet. Det förekommer i själva verket en kompromiss mellan denna princip och målet att uppmuntra de anställdas "trohet" mot företaget, ett mål som ligger i de ekonomiska andelssystemens struktur. Denna kompromiss är särskilt betydelsefull mot bakgrund av att flexibla anställningsformer får en allt större spridning i samtliga EU-länder.

4.3.1 Enligt kommitténs åsikt bör de ekonomiska andelssystemen ta tillräckliga hänsyn till de särskilda problemen för arbetstagare som på grund av sina arbetsförhållanden är särskilt rörliga.

4.4 Samtidigt som de allmänna principerna måste efterlevas är kollektivavtalen avgörande för spridningen av de ekonomiska andelssystemen. Utvecklingen av ekonomisk delaktighet kan faktiskt komma att spela en viktig roll inom de europeiska företagen.

4.5 Man kan konstatera att kommissionen i sina principer inte skiljer mellan de olika formerna av ekonomiska andelssystem. De två viktigaste formerna av ekonomisk delaktighet, det vill säga vinstdelning och andelsägande eller aktieinnehav kan uppvisa stora skillnader inte bara när det gäller den konkreta tillämpningen av andelssystemen utan även i fråga om målen och villkoren för tillämpning.

4.5.1 Andelsägandet är den mest kompletta formen av ekonomisk delaktighet, eftersom det genom delaktigheten i kapitalet skapar ett starkare och mer långvarigt band mellan företaget och de anställda, som blir strukturellt involverade i företagets verksamhet. Detta större engagemang motsvaras dock av större risker för de anställda, eftersom aktiernas värde kan komma att fluktuera.

4.5.2 Vinstdelning är i sin tur en mer användbar form i andra miljöer än storföretagens, eftersom den gör det möjligt att utnyttja flexibla instrument som kan anpassas till de olika institutionella sammanhang i vilka ekonomisk delaktighet kan förekomma.

4.6 EESK vill mot bakgrund av dessa skillnader peka på att man bör ta hänsyn till att de ekonomiska andelssystemen, särskilt när det gäller andelsägande genom aktieförvärv, kan leda till bättre företagsstyrning (corporate governance).

4.6.1 De anställda som är aktieägare kan bidra till att förbättra företagsstyrningen eftersom företagets långsiktiga resultat ligger i denna investerarkategoris intresse, något som skiljer dem från marknadsinvesterarna med sina oftast kortsiktiga perspektiv.

4.6.2 Anställda aktieägare, som deltar aktivt i företagslivet genom de kanaler som bolagsrätten erbjuder (i första hand bolagsstämman, men också de andra aktiviteter som är möjliga för aktieägare), kan i hög grad bidra till att företagets verksamhet verkligen bevakas. Denna kontrollfunktion blir alltmer central i strävandena efter att garantera att företaget leds på ett sätt som så långt det är möjligt motsvarar aktieägarnas intressen.

4.6.3 Därför vore det lämpligt att föreslå ytterligare en princip, nämligen principen om att anställda aktieägare i högre grad bidrar till corporate governance i företag med ekonomiska andelssystem, i och med att dessa system främjar de anställdas aktiva medverkan i företagets verksamhet under de former och på de sätt som är förenliga med företagsmodellen och de instrument för ekonomisk delaktighet som antagits. I detta sammanhang bör man även främja former av kollektiv ekonomisk delaktighet genom frivilligt antagna anslutningsarrangemang, antingen i form av kooperativ, stiftelser eller föreningar.

4.6.4 När arbetstagarna blir mer involverade i företagets kapital, vilket är målet för utvecklingen av ekonomiska andelssystem, måste man garantera att företagsstyrningen i europeiska företag blir alltmer effektiv. Detta kan ske genom att alla aktieägare med minoritetsinnehav skyddas i högra grad och att instrumenten för företagsdemokrati förstärks. Arbetstagarnas deltagande gynnar en effektiv kapitaltillväxt till förmån för arbetstagarna I detta sammanhang anser vi att EU:s initiativ på företagsstyrningens område bör stärkas, och att ett särskilt mål bör vara att skapa instrument för att uppnå bättre balans i de incitaments- och kontrollsystem som reglerar förhållandet mellan ägande och kontroll i europeiska företag.

5.1 Olika beskattning, socialförsäkringsavgifter och allmänna rättsliga ramar kan liksom kulturella skillnader i arbetsmarknadsrelationerna utgöra ett stort hinder när företag vill utforma och tillämpa ekonomiska andelssystem som omfattar arbetstagare i olika EU-länder.

5.1.1 Kommissionens meddelande innehåller en detaljerad redogörelse för dessa aspekter och några möjliga åtgärder för att övervinna de största hindren.

5.2 EESK instämmer i att ett kommissionsinitiativ för att harmonisera bestämmelserna om ekonomiska andelssystem inte skulle vara praktiskt genomförbart, eftersom detta kunde begränsa det manöverutrymme som de olika ländernas politik kräver och det kanske inte skulle finnas en tillräcklig rättslig grund för ett sådant initiativ.

5.3 Kommittén vill påpeka hur viktigt det är att eftersträva större samordning av den nuvarande praxisen, genom att man utarbetar riktlinjer och överenskommelser mellan berörda parter om de allmänna principerna samt utformar åtgärder för att underlätta ömsesidigt erkännande.

5.3.1 Det mest effektiva sättet att övervinna transnationella hinder är att utarbeta allmänna principer för de ekonomiska andelssystemen, principer som kan anpassas efter de olika nationella förhållandena och underlätta övergången till EU-nivå.

5.3.2 En viktig aspekt är utformningen av gemensamma regler för hur de anställda skall erbjudas aktier eller optioner. De bör undantas från kraven på prospekt, så att de nuvarande olikheterna upphör.

5.3.3 Vi vill i detta sammanhang erinra om EESK:s yttrande om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om spridning av prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad"³. I yttrandet påpekar kommittén att undantagen begränsas på ett olämpligt sätt i förslaget, i och med att riktade emissioner och optioner till anställda inte undantas.

5.4 I samband med att allmänna principer formuleras för systemen för ekonomisk delaktighet är det viktigt att se till att man inte indirekt inkräktar på medlemsstaternas befogenheter.

6.1 Utsikterna för att de ekonomiska andelssystem kan få ökad spridning beror i hög grad på om det finns en gynnsam miljö, både i rättsligt, skattemässigt och kulturellt hänseende och när det gäller arbetsmarknadsrelationer.

6.2 EESK anser att kommissionens initiativ för närvarande är tillräckliga i förhållande till målet att ge de ekonomiska andelssystemen ökad spridning. En fråga som vi anser bör behandlas mer ingående är ekonomisk delaktighet i företag som inte är noterade på de reglerade marknaderna. Dessa företag har särskilda problem när det gäller den finansiella informationens kvalitet, omfattning och punktlighet. När aktieägande förekommer i icke börsnoterade företag bör man noggrant analysera villkoren och instrumenten för att fastställa värdet på aktierna och för att överföra dem, eftersom det saknas en marknad som kontinuerligt bestämmer aktiepriserna och erbjuder en kanal för försäljning.

6.2.1 Ekonomiska andelssystem i icke-noterade företag är en särskilt viktig fråga om man anser att de bör bli ett strukturellt kännetecken för de europeiska ekonomiska systemen, med tanke på att de företag som är noterade på en reglerad marknad utgör en begränsad del av näringslivet i de flesta europeiska länder. Det är i synnerhet nödvändigt att beakta de särskilda förhållandena inom tre sektorer: de små och medelstora företagen, den ideella sektorn och den offentliga sektorn.

6.2.2 De små och medelstora företagen, som utgör en viktig del av den europeiska produktionssektorn, har avsevärda svårigheter med att införa ekonomiska andelssystem. Det är därför viktigt att studera denna sektor närmare. Dublinfonden håller på att förbereda en sådan studie, vars resultat absolut måste få spridning, inom ramen för en allmän insats för att sprida kunskaper om såväl hindren som de lämpligaste formerna för ekonomisk delaktighet inom små och medelstora företag. Kooperativa små och medelstora företag och små löntagarägda aktiebolag kan tjäna som referensram.

6.2.3 Det som är svårast för de små och medelstora företagen är att garantera tillräcklig öppenhet runt resultaten och lönsamhets- och finansieringsutsikterna. Under dessa förhållanden bör småföretagens benägenhet att införa ekonomiska andelssystem gå hand i hand med större öppenhet i informationshänseende och kan även bidra till större öppenhet.

6.2.4 Ekonomiska andelssystem kan dessutom bidra till externa investeringar i småföretagen och därmed till en snabbare tillväxt. Detta gäller särskilt företag som har anställda med höga kvalifikationer och verkar inom ytterst innovativa sektorer. När sådana företag inför andelssystem, och särskilt när dessa tar formen av anställdas andelsägande genom aktieförvärv, kan detta ge en klar signal till finansinstituten om företagets tillväxtmöjligheter. En sådan signal kan bidra till att minska de externa investerarnas misstro mot unga eller små företag. Dels kan de anställda genom sin insiderposition ha tillgång till bättre information om företagets tillväxtmöjligheter, dels ökar dessa möjligheter genom att de anställda är involverade i företagets resultat.

6.2.5 För de små och medelstora företagen bör man även undersöka möjligheten att tillämpa ekonomisk delaktighet på företagsgruppsnivå, särskilt när företagen är verksamma inom industridistrikt.

6.2.5.1 Ekonomiska andelssystem i form av aktieinnehav kan ha betydelse för överlevnaden i de företag som befinner sig i svårigheter. I detta sammanhang bör man noga pröva och främja de välfungerande lösningar som redan finns i EU-länderna i form av sektors- och företagsövergripande.

6.2.6 När det gäller den ideella och den offentliga sektorn, bör det först och främst framhållas att dessa företags juridiska natur är sådan att andelsägande genom aktieförvärv normalt inte är tillåtet. Här får man alltså i första hand koncentrera sig på olika former av vinstdelning. Även i detta fall är det nödvändigt att ta hänsyn till särdragen hos dessa företag, vars resultat framför allt återspeglas i omfattningen av och kvaliteten på de tjänster som erbjuds. Det har gjorts några intressanta experiment på detta område som förtjänar att betraktas närmare, till exempel inom den offentliga sektorn i Irland. I det irländska experimentet inrättades en fond med öronmärkta anslag till decentraliserade förhandlingar. Anslagen tilldelas offentliganställda i proportion till hur väl de uppfyller fastställda mål för tillhandahållandet av tjänster på vissa verksamhetsområden.

6.2.7 I positioner där det är särskilt viktigt att statstjänstemän är oavhängiga (aktiv myndighetsutövning, rättsväsende osv.) bör man gå mycket försiktigt fram när det gäller införande av prestationsbetingade lönekomponenter, och därmed också eventuell del i överskottet. Generellt bör oberoende på dessa områden garanteras genom (fast) lön på skälig nivå.

7.1 Kommissionens meddelande utgör ett viktigt bidrag till gemenskapsinitiativen på den ekonomiska delaktighetens område, och det kan uppmuntra medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att ta konkreta initiativ för att främja ökad spridning av ekonomiska andelssystem. Det förefaller nödvändigt att utforma allmänna principer som kan ge riktlinjer för gemenskapsstrategin, under förutsättning att formerna för tillämpning är tillräckligt flexibla.

7.2 EESK vill framhålla att ekonomisk delaktighet är i linje med EU:s mål för social sammanhållning och ekonomisk utveckling, och att det därför är viktigt att intensifiera insatserna för att främja detta instrument både genom fördjupade kunskaper och kartläggning av de befintliga hindren. Dessa insatser bör inte begränsas till de stora multinationella företagen, utan bör också tillämpas på de särskilda behoven inom andra sektorer, till exempel småföretagssektorn, den ideella och den offentliga sektorn, som utgör en viktig del av den europeiska ekonomin.

7.3 Kommittén anser att den genom detta yttrande har bidragit till att klargöra de strukturella särdrag som kännetecknar de ekonomiska andelssystemen i deras olika former och i de olika miljöer där de kan införas.

7.4 Det är viktigt att man betraktar de ekonomiska andelssystemen inom det nuvarande systemet för corporate governance i europeiska företag och även deras möjlighet att främja tillväxt och större öppenhet i dessa företag. Arbetsmarknadens parter kan spela en viktig roll för att utarbeta former av ekonomisk delaktighet som främjar större engagemang i företagets mål samtidigt som de stärker investeringar i mänskliga resurser, två viktiga faktorer för den europeiska ekonomins utveckling.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Roger Briesch

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare

Patrick Venturini

² Se t.ex. Dublinfondens rapport om aktieinnehav för de anställda och vinstdelning, “Employee share ownership and profit sharing in the European Union”, 2001.